Moms restaurangtjänster i kombination med andra tjänster

Skattmasen har gått igenom ställningstagandet Restaurangtjänst i kombination med annan tjänst, mervärdesskatt, dels redogör vi för ställningstagandet, dels lämnas kompletterande kommentarer som förtydligar frågan: moms restaurangtjänster.

Ställningstagandet försöker tydliggöra momshanteringen avseende restaurangtjänster i kombination med andra tjänster. När man tillhandahåller flera olika tjänster med olika momssatser är det ofta svårt att avgöra om man ska dela upp tjänsterna (olika momssatser) eller om man ska slå ihop tjänsterna (en momssats). Eftersom kombinerade tjänster är ett komplicerat område är det positivt att skatteverket tar sig tid och tar fram detta ställningstagande.

Skattmasen antar att den stora frågan är om man vid exempelvis en show+middag ska dela upp tillhandahållandet och då endast betala 6% moms på showen och 12% för maten (samt 25% på alkohol, men där är det inte några gränsdragningsproblem), eller om hela tillhandahållandet ska beskattas med 12% moms (samt 25% på alkohol).

Huvudsaklighetsprincipen och delningsprincipen

Frågeställningen handlar om man ska använda sig av delningsprincipen eller huvudsaklighetsprincipen.

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit med flera avgöranden där de ibland gått på delningsprincipen och ibland efter huvudsaklighetsprincipen. Skattmasen uppfattar det som så, att det saknas en röd tråd i hur man ska bedöma vilken princip som ska användas.

Huvudsaklighetsprincipen

Huvudsaklighetsprincipen innebär att man slår ihop tjänsterna och använder den momssats som avser den huvudsakliga tjänsten, och att de underordnade tjänsterna får samma momssats som den huvudsakliga.

Delningsprincipen

Delningsprincipen innebär att man delar upp tjänsterna var för sig och differentierar momssatserna utifrån vilken typ av tjänst som tillhandahålls.

Moms restaurangtjänster

Skatteverket gör flertalet bedömningar i ställningstagandet avseende moms på restaurangtjänster tillsammans med andra tjänster. Man skiljer på om det går att köpa de olika delarna separat och vad genomsnittsinkomsten efterfrågar.

1. Om serveringen sker på ett transportmedel (främst båtar avses) med samma avångs- och ankomstplats jämställs transportmedlet som en serveringslokal vilket innebär att transporten är underordnad restaurangtjänsten. Huvudsaklighetsprincipen innebär att man lägger 12% moms på tillhandahållandet. Skattmasen tänker sig en räkbåt där man lägger ut från kaj, äter en god buffe, och lägger an vid samma kaj igen.

2. Om serveringen sker på ett transportmedel med olika avgångs- och ankomstplatser anses persontransporten ha ett självständigt värde vilket innebär att tillhandahållandet ska delas upp utifrån skälig grund. Delningsprincipen innebär att man lägger 6% moms på transporten och 12% moms på restaurangtjänsten. Skattmasen tänker sig att det kan hända om man åker på en kryssningen där mat ingår.

3. Om servering sker med underhållningen kan följande situationer uppkomma:
3.1 Man är tvungen att köpa både restaurangtjänsten och underhållningen tillsammans, det går alltså inte att enbart att köpa underhållningen separat, då är;
3.1.1 Underhållningen underordnad restaurangtjänsten. Huvudsaklighetsprincipen innebär att man lägger 12% moms på tillhandahållandet. Skattmasen tänker sig ett julbord med stand up, musikframträdande mellan serveringar i en trerättersmiddag etc.
3.1.2 Men om underhållningen är det som den genomsnittliga gästen efterfrågar ska dock restaurangtjänsten vara underordnad underhållningstjänsten. Huvudsaklighetsprincipen innebär då att man lägger 6% moms på tillhandahållandet. Skattmasen tänker sig en lättare pausvickningen i en teaterföreställning.
3.2 Om det går att köpa dom två delarna separat, restaurangtjänsten och underhållningen, då är;
3.2.1 Underhållningen underordnad restaurangtjänsten om genomsnittliga gästen inte efterfrågar underhållningen i sig. Underhållningen bör då bestå i ett ringa värde i förhållande till restaurangtjänsten. Huvudsaklighetsprincipen innebär att man lägger 12% moms på tillhandahållandet. Skattmasen tänker sig att det kan vara fråga om en trubadur, lokal artist, etc vid en middagsservering.
3.2.2 Om det är underhållningen som efterfrågas av den genomsnittliga gästen, exempelvis en krogshow, dans eller liknande, och underhållningen utgör mer än ett ringa värde, så ska tillhandahållandena utifrån en skälig grund delas upp enligt delningsprincipen.
3.2.3 Om den genomsnittliga kunden uppfattar tillhandahållandet som två lika stora självständiga delar så ska tillhandahållandet delas upp enligt delningsprincipen. Det kan exempelvis vara en trerätters middag med show.
3.2.4 Men om underhållningen sker i ett senare skede (exempelvis dans, disco) och där tidigare restauranggäster inte behöver erlägga entré för att få tillgång till underhållningen anses tillträdet inte ske mot ersättning. Skattmasen tror att denna företeelse inte är alltför ovanligt, att entrén inte sker mot ersättningen stämmer nog också bra överens med gästens uppfattning.

Skattmasen förstår resonemanget med genomsnittskonsumenten, men samtidigt är det inte ett praktiskt förhållningssätt och lämnar mycket tolknings- och argumenteringsutrymme. Ska man till exempel genomföra en enkätundersökningen i samband med tillställningen? Förhoppningen hade ändå varit att skatteverket på ett ännu tydligare skulle redogjort hur frågorna praktiskt ska hanteras.