Kontrolluppgifter 2016, KU10 – Löneuppgifter

Senast 31-januari 2017 ska årets kontrolluppgifter 2016 vara inlämnad till skatteverket.

Kontrolluppgifter 2016

Inlämningen sker via skatteverkets e-tjänst för att lämna kontrolluppgifter alternativt via skatteverkets e-tjänst för filöverföring.

KU10 – Löneuppgifter

Den vanligaste kontrolluppgiften torde vara kontrolluppgifter från arbetsgivare avseende löneuppgifter, KU10.

Man ska till skatteverket ange personnummer, bruttolön, förmåner, avdragen skatt, anställningstid osv.

Skattmasen drar slutsatsen att dom vanligaste uppgifterna utöver ovan uppräknade är kryssrutan om den skattskyldige är delägare i fåmansföretag samt om traktamenten utbetalats. Tänk på att även få dessa uppgifter rätt!

E-tjänst Lämna kontrolluppgift

Via skatteverkets e-tjänst för att rapportera in kontrolluppgifter så rapporterar man både in kontrolluppgiften samt skriver ut löntagarens kontrolluppgift så att den kan lämnas till den skattskyldige. Smidigt! Det ska noteras att e-tjänsten är till för ett mindre antal kontrolluppgifter. Skattmasen är av uppfattningen att om man har mer än 20 kontrolluppgifter bör man använda ett löneprogram eller liknande för en automatiserad inlämning av uppgifterna. Även om det är möjligt att lämna in fler kontrolluppgifter än så via e-tjänsten så är det inte rationellt.

E-tjänst Filöverföring

Från ett löneprogram eller ett redovisningsprogram så kan man skapa en fil med kontrolluppgifter som sedan skickas in via skatteverkets e-tjänst för filöverföring.

Viktigt att tänka på

Kontrollera så att sammanställda och inlämnande kontrolluppgifter stämmer överens mot det som deklarerats i arbetsgivardeklarationen. Om uppgifterna inte stämmer överens måste det utredas vad som är fel. Antingen innehåller sammanställda kontrolluppgifter någon felaktighet eller så är någon/några arbetsgivardeklarationer felaktig och behöver rättas omgående! Skatteverket gör nämligen själv denna kontroll, och om det är skatteverket som upptäcker felet och det beror på en felaktigt inlämnad arbetsgivardeklaration kan skatteverket ta ut skattetillägg om företaget redovisat och betalt för lite skatt.

Förseningsavgift

Det finns inga förseningsavgifter avseende uteblivna kontrolluppgifter. Men det finns ändå en skyldighet att kontrolluppgifterna lämnas in i tid.

Källa: skatteverket.se

3:12 Utredning, Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag

2016-11-03 presenterades regeringens beslutade 3:12 utredning där justitierådet Christer Silfverberg varit förordnad som särskild utredare. Utredningen är omfattande på 517 sidor. Skattmasen sammanfattar här vad vi anser vara dom mest väsentliga delarna från utredningen.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår att reglerna ska träda ikraft från den 1 januari 2018.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet för 2016 uppgår till 59.300 kronor.

Höjd skatt

Utredningen föreslår höjd skatt från dagens 20% till 25%, då det skiljer väl mycket mellan skatt på arbetsinkomster och skatt på kapitalinkomsten avseende kvalificerade andelar.

Utredningen motiverar just 25%-nivån med att man idag i vissa fall kan sänka skatten på onoterade andelar från 25% till 20% om man äger de onoterade andelar i ett fåmansaktiebolag. Genom att harmonisera skattesatserna till den högre nivån på 25% kommer man ifrån möjligheten till denna skatteplanering.

Huvudregeln/Lönesummeregeln

Inga förändringar föreslås i det kapitalbaserade utrymmet.

Däremot förslås förändringar i löneunderlagsberäkningen. Till att börja med så individualiseras beräkningen, det vill säga att man först och främst tar sin ägarandel av löneunderlaget. Därefter beräknas utrymmet utifrån en trappa:

  • 10% av ägarandelens löneunderlag upp till 8 inkomstbasbelopp (2016: 0 – 474.400)
  • 25% av ägarandelens löneunderlag upp till 60 inkomstbasbelopp (2016: 474.401 – 3.558.000)
  • 50% av ägarandelens löneunderlag som överstiger 60 inkomstbasbelopp (2016: 3.558.001 – ∞)

För närstående ska löneunderlaget dock inte individualiseras utan räknas gemensamt.

Förslaget motiveras bland annat med att man vill minska möjligheten till kapitalbeskattad inkomstomvandling.

Löneuttagskrav

För att kunna nyttja lönesummeregeln krävs ett visst löneuttag. Gränsen höjs ifrån dagens 6 inkomstbasbelopp (2016: 355.800 kr) + 5% av lönesumman till 8 inkomstbasbelopp (2016: 474.400 kr) + 5% av delägarens/närståendes löneunderlag. Taket om löneuttagskrav höjs från 9,6 inkomstbasbelopp (2016: 569.280 kr) till 15 inkomstbasbelopp (2016: 889.500 kr).

Höjningar i löneuttagskravet motiveras bland annat med att löneuttagskravet får ökad betydelse vid inkomstomvandling till kapitalbeskattad inkomst.

Förenklingsregeln/Schablonregeln

Utredningen föreslår att schablonregeln ska räknas upp med 1,75 inkomstbasbelopp (2016: 101.675 kr) mot tidigare 2,75 inkomstbasbelopp (159.775 kr).

En sänkning av schablonbeloppet motiveras bland annat med att man vill sänka incitamentet för höginkomsttagare att omvandla progressivt beskattad arbetsinkomst till kapitalbeskattad inkomst.

Begränsningar vi användande av schablonregeln

Utredningen föreslår att om man äger andelar i flera bolag och använder sig av förenklingsregeln/schablonregeln i något av bolagen får man inte räkna upp sparat utdelningsutrymme i något annat bolag. Således måste man alltså använda sig av huvudregeln i alla ägda bolag eller förenklingsregeln i endast ett bolag.

Förslaget motiveras med att man vill begränsa möjligheten att kunna använda sig av huvudregeln och sedan bilda ytterligare ett bolag och där nyttja schablonregeln.

Kattrumpa Stopplagstiftning

Beskattning av så kallad Kattrumpa är på väg att ändras, vilket i så fall sker direkt från och med 2016-10-28 genom en så kallad stopplagstifning. Regeringen har idag lämnat över en skrivelse till Riksdagen om förslag till ändring vid överlåtelser av fastigheter till juridiska personer.

Kattrumpa

Benämningen kattrumpa beskriver hur en fastighet brukar paketeras i ett aktiebolag. En koncern bildas med ett moder- dotterbolag. Sedan säljs fastigheten från en fysisk person till dotterbolaget till underpris, betalningen sker genom övertagande av banklån och resterande del mot revers. Därefter säljs dotterbolaget till en extern köpare. Huvudingrediensen är att försäljningen från den fysiska personen ska klassificeras som gåva. Det finns tre grundförutsättningar för att klassificera transaktionen som en gåva:

1. Försäljningen sker under taxeringsvärdet, om marknadsvärdet är lägre än taxeringsvärdet måste försäljningen dock ske under marknadsvärdet
2. Övertagande av banklån får inte överstiga taxeringsvärdet då övertagande av banklån ses som vederlag
3. Det köpande bolaget ägs till maximalt 60% av tidigare fastighetsägare och minst 40% av närstående

Genom att försäljningen klassificeras som gåva blir vederlaget som erläggs (värdet mellan befintliga banklån och taxeringsvärdet) skattefritt för säljaren.

Upplägget kattrumpa har varit helt lagligt och dessutom bekräftats i högsta förvaltningsdomstolen så sent som 2015.

Skattmasens uppfattning är att upplägget uteslutande, eller så gott som uteslutande, använts i skatteplaneringssyfte. Gåvoavsikten genom att en närstående står på 40% av aktiebolaget torde i många fall varit fingerat. Förslaget tar dock inte alls sikte på de som verkligen nyttjat regelverket för ett generationsskifte.

Avyttring under taxeringsvärdet innebär inte längre att det alltid är gåva

Regeringens förslag är att en fastighetsöverlåtelse till en juridisk person eller svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger näringsfastighetens skattemässiga värde, eller en privatbostads omkostnadsbelopp, ska anses vara avyttrad.

Skillnaden mot tidigare är gränsvärdet, tidigare taxeringsvärdet, nu skattemässiga värdet/omkostnadsbeloppet.

Kattrumpa stopplagstiftning

Regering anser vidare att denna aviserade förändring ska gälla från och med idag, 2016-08-28, det är alltså en så kalla stopplagstiftning. Stopplagstiftningen fungerar retroaktivt, om detta förslag beslutas i riksdagen gäller det från idag.

Skattebortfall

Skattebortfallet på grund av kattrumpans existens har skatteverket beräknat för 2011 till 495 miljoner kronor. Efter att skatteuppläggets laglighet bekräftats av högsta förvaltningsdomstolen under 2015 har frekvensen av upplägget ökat.

Varför har det tagit så länge?

Skattmasen är nog snarare förvånad över att kattrumpan funnits så pass länge, än över stopplagstiftningens införande.

Källa: regeringen.se

Avdrag för arbetsrum – enskild firma

En vanligt förekommande frågeställning är om man som företagare får göra avdrag för arbetsrum i hemmet. Skattmasen reder här ut begreppen om du bedriver verksamheten som enskild firma.

Vilka avdrag för arbetsrum kan man göra?

För den som driver enskild näringsverksamhet finns det två olika typer av avdrag i verksamheten avseende arbetsrum. Det finns möjlighet till ett schablonavdrag, eller om man har en särskild inrättad del i bostaden, möjlighet till ett skäligt avdrag.

Arbetsrum – schablonavdrag

Schablonavdraget bedömer skattmasen vara det mest frekventa avdraget. Avdraget uppgår till 4.000 kronor om året för ett hyresboende, och 2.000 kronor per år om man äger sitt boende. För att få göra schablonavdraget krävs att man arbetar minst 800 timmar per år från bostaden och det behöver även vara motiverat att arbeta hemifrån. Har firman en annan lokal är det betydligt svårare att hävda att det är motiverat att arbeta hemifrån. 800 timmars arbete motsvarar ungefär 3,5 timmars arbete per dag vid normala 230 arbetsdagar per år, det torde innebära att det är svårt att göra schablonavdraget om verksamheten endast utgör en mindre sidosyssla. Om det är sin egen fastighet eller den tillhör sin make/maka så är istället avdraget 2.000 kr. När man använder sig av schablonavdraget får man ej göra avdrag för till exempel värme, ström, vatten, förslitning, med mera eftersom det ingår i schablonbeloppet.

Arbetsrum – en särskild inrättad del

Om man har en särskild inrättad del i hemmet så får man göra avdrag för skäliga kostnader. Skäliga kostnader anses bland annat vara kostnad för verklig förslitning, värme, ström, vatten, ventilation, och andel av hyran om det är en hyresrätt/bostadsrätt. Man får däremot inte göra avdrag för räntekostnader kopplade till boendet i näringsverksamheten. Det kan många gånger vara svårt att dela upp bostaden så att det just blir en särskild inrättad del.

Källa: skatteverket.se

Deklaration bostadsrättsförsäljning – blankett K6

Har du sålt din bostadsrätt under 2015 och ska lämna in deklarationen för bostadsrättsförsäljningen, här kommer några konkreta råd inför ifyllande av blankett K6 – Försäljning av bostadsrätt.

Deklaration bostadsrättsförsäljning, blankett K6

Till att börja med måste man på samma sätt som med en fastighet bestämma om försäljningen ska deklareras på blankett K5 (Bostadsrätt) eller på blankett K7 (näringsfastighet). Men det fördjupar vi oss inte i här, utan vi förutsätter här att du ska deklarera ett bostadsrätt på en K6 blankett.

Allmänna uppgifter, blankett K6

Till att börja med fyller man i lite allmänna uppgifter såsom bostadsrättsföreningens namn, lägenhetens beteckning, försäljningsdatum enligt köpekontrakt, inköpsdatum enligt köpekontrakt med mera. Att fylla i dessa uppgifter torde dock inte vara något större problem.

Beräkning av vinst eller förlust, blankett K6

1. Försäljningspriset är oftast relativt enkelt, det står i köpekontraktet.
2. Försäljningsutgifter består oftast ett mäklararvode, och däri brukar det mesta av försäljningskostnaderna ingå. Men om man sålt bostadsrätten i egen regi så kan försäljningsutgifter bestå i tidningsannonser, fotografering och jurist för avtalsskrivning.
3. Inköpspriset består i det man köpt bostadsrätten för. Inköpspriset kan ibland vara svårt att få fram, till exempel om man ärvt bostadsrätten i kombination med att inköpet skedde för väldigt länge sedan.
4. Avdrag för förbättringsutgift, grundförbättring, till exempel ny, till eller ombyggnad.
5. Avdrag för förbättringsutgift, förbättrande reparationer och underhåll.
6. Avdrag för kapitaltillskott till bostadsrättsföreningen.
7. Sedan justering för bostadsrättens inre reparationsfond, vid försäljning jämfört med förvärvet.
8. Fördelning till eventuellt andra delägare sker.
9. Återföring av uppskovsbelopp ifrån tidigare hus- eller bostadsrätts försäljningar ska ske.
10. Avdrag för eventuellt uppskovsbelopp görs.
11. Sedan kvarstår vinst eller förlust på bostadsrätts affären som ska beskattas.

Effektiv skattesats om 22%

På vinsten utgår en effektiv skatt om 22%. Om det uppstår en kapitalförlust är endast 50% av förlusten avdragsgill, en förlust inkomstslaget kapital upp till 100.000 kronor innebär en skattereduktion om 30%, en förlust över 100000 kronor innebär en skattereduktion om 21%.

Deklaration husförsäljning – blankett K5

Har du sålt huset under 2015 och ska lämna in deklarationen för husförsäljningen, här kommer några konkreta råd inför ifyllande av blankett K5 – Försäljning av småhus.

Deklaration husförsäljning, blankett K5

Till att börja med måste man bestämma om försäljningen ska deklareras på blankett K5 (Småhus) eller på blankett K7 (näringsfastighet). Men det fördjupar vi oss inte i här, utan vi förutsätter här att du ska deklarera ett småhus på en K5 blankett.

Allmänna uppgifter, blankett K5

Till att börja med fyller man i lite allmänna uppgifter såsom fastighetsbeteckning, försäljningsdatum enligt köpekontrakt, inköpsdatum enligt köpekontrakt med mera. Att fylla i dessa uppgifter torde dock inte vara något större problem.

Beräkning av vinst eller förlust, blankett K5

1. Försäljningspriset är oftast relativt enkelt, det står i köpekontraktet.
2. Försäljningsutgifter består oftast ett mäklararvode, och däri brukar det mesta av försäljningskostnaderna ingå. Men om man sålt huset i egen regi så kan försäljningsutgifter bestå i tidningsannonser, fotografering och jurist för avtalsskrivning.
3. Inköpspriset består i det man köpt fastigheten för, inklusive lagfartskostnad vid köpet. Inköpspriset kan ibland vara svårt att få fram, till exempel om man ärvt fastigheten i kombination med att inköpet skedde för väldigt länge sedan. Än värre kan det vara om till exempel fastigheten ärvts två gånger, och att den dess för innan styckades ut från en större huvudfastighet. Om detta skedde för till exempel 40 år sedan är det mycket detektivarbete med att korrekt kunna proportionera inköpspriset till dåvarande huvudfastighet. Om man behöver beställa inskrivningshandlingar för att fastställa korrekt inköpsvärde kan man göra det hos riksarkivet, men kom ihåg att göra det i god tid då de brukar ha svårt att få fram handlingar snabbt i deklarationstider.
4. Avdrag för förbättringsutgift, grundförbättring, till exempel ny, till eller ombyggnad.
5. Avdrag för förbättringsutgift, förbättrande reparationer och underhåll.
6. Fördelning till eventuellt andra delägare sker.
7. Återföring av uppskovsbelopp ifrån tidigare husförsäljningar ska ske.
8. Avdrag för eventuellt uppskovsbelopp görs.
9. Sedan kvarstår vinst eller förlust på husaffären som ska beskattas.

Effektiv skattesats om 22%

På vinsten utgår en effektiv skatt om 22%. Om det uppstår en kapitalförlust är endast 50% av förlusten avdragsgill, en förlust inkomstslaget kapital upp till 100.000 kronor innebär en skattereduktion om 30%, en förlust över 100000 kronor innebär en skattereduktion om 21%.

Deklaration enskild firma 2016

Om du ska lämna in en deklaration för din enskilda firma 2016 ska du inte missa de avdrag som går att göra, det kan handla om tusenlappar i skillnad!

När en skattskyldig bedriver enskild näringsverksamhet ska inkomsten deklareras genom en NE-bilaga. Man ska alltså inte lämna in en särskild deklaration för en enskild firma, utan det ingår i den ordinarie deklarationen för den fysiska personen.

Denna genomgång täcker dessvärre inte in allt, men däremot de vanligaste frågorna. Man kan tycka att det inte inte är så många rutor i deklarationen att fylla i, men för att få allt 100% korrekt är det ändå relativt komplext.

Skatteverket lämnar särskilda uppgifter till den skattskyldige genom förtryckta uppgifter om att inkomst av enskild näringsverksamhet ska deklareras. Samtidigt torde de allra flesta själv vara medveten om de bedriver enskild näringsverksamhet eller ej.

Sammantaget är det inga större skillnader i deklarationen för enskild firma 2016, mot året innan.

Deklaration enskild firma 2016

Deklarationen för enskild firma utgår till stor del ifrån upprättat bokslut. Man ska vidare bara lämna in 1 NE-bilaga, om man vill särredovisa flera olika näringsverksamheter kan man göra det på NEA-bilagor, överskottet från dessa NEA-bilagor ska sedan föras samman på NE-bilagan.

Enskild firma har alltid kalenderår som räkenskapsår. Första året man bedriver enskild näringsverksamhet kan räkenskapsåret pågå i 18 månader, vilket innebär att om näringsverksamheten startade efter 1-juli 2015 kan man välja på att skjuta på att beskatta inkomsten till beskattningsår 2016.

NE-bilaga sida 1

På sida 1 fyller man till en början i räkenskapsåret, datum för ifyllande av blanketten, bedriven verksamhet, om det förenklade K1-regelverket använts eller ej, samt om man redovisar gemensam bokföring och i så fall personnumret på vem som gjort det. Alla dessa uppgifter torde nog vara självklara.

Därefter fyller man i uppgifter från balansräkningen och resultaträkningen i sammandrag, samt kryssar i om man haft hjälp att upprätta bokslutet.

NE-bilaga sida 2

På sida två fyller man i skattemässiga justeringar av det bokförda resultatet. Bland annat justerar man resultatet för:

  • Ej avdragsgilla bokförda kostnader
  • Ej skattepliktiga bokförda intäkter
  • Ej bokförda avdragsgilla kostnader
  • Inrullat underskottsavdrag
  • Räntefördelning
  • Periodiseringsfond
  • Expansionsfond
  • Eget pensionssparande
  • Egenavgifter
  • Sjukpenning hänförligt till näringsverksamhet
  • Allmänt avdrag

Det skattemässiga resultatet (positivt eller negativt) förs sedan över till inkomstdeklarationen. Inkomsten av näringsverksamheten ska där hänföras till:

  • Aktiv näringsverksamhet, eller
  • Passiv näringsverksamhet

Även nedanstående uppgifter ska från NE-bilagan föras över till inkomstdeklarationen:

  • Eget pensionssparande
  • Räntefördelning
  • Expansionsfond

Dessutom ska man på inkomstdeklarationen också föra in uppgift om anställdas pensionspremier.

Avdrag enskild firma

Utöver verksamhetens normala kostnader så finns det också andra avdrag att göra för den som bedriver enskild firma. Vi försöker här att lista upp dom vanligaste:

  • Arbetsrum i bostaden
  • Milersättning
  • Traktamente
  • Övriga kostnader såsom bredband och telefoni

Övriga tilläggsupplysningar enskild firma

Övriga tilläggsupplysningar som ska lämnas är bland annat om man dragit av för bilkostnader, gjorda avdrag för milersättning, gjorda avdrag för räntekostnader som är förtryckta på inkomstdeklarationen, underlag för räntefördelning samt räntefördelning som sparas till kommande år.

Deklaration enskild firma 2016 – klar!

Har ni klarat av att fylla i alla rutorna korrekt så är ni mest troligt klar med att deklarera er näringsverksamhet för 2016, grattis!

Skatteåterbäring 2016

Det nalkas skatteåterbäring 2016. Den 22-mars öppnade skatteverkets e-tjänst för den privata inkomstdeklarationen, vilket måste anses vara startskottet för årets deklarationssäsong. Många var ivriga på morgonen den 22:a mars att logga in på skatteverkets sida när deklarationerna släpptes. Det ledde till att skatteverkets sida kraschade och det var väldigt svårt att komma in på deras sida hela förmiddagen, först på eftermiddagen flöt det smidigt igen. Den 23:e mars kraschade inte sidan men det gick inte att logga in, i vart fall inte med mobilt bankid för att komma åt sin inkomstdeklaration, från klockan 11.00 flöt det dock på bra. Med andra ord högt tryck på att komma åt sin inkomstdeklaration, antagligen för att se sin preliminära skatteberäkning för att konstatera om man kan räkna med skatteåterbäring eller restskatt, men även för att vara tidig med att lämna in sin deklaration.

Skatteåterbäring 2016, när kommer den?

Många får sin skatteåterbäring redan innan midsommar, närmare bestämt under vecka 26 som i år infaller mellan den 6:e och 12:e juni. För övrigt infaller midsommar den 24:e juni i år.

Elektroniskt deklaration

För att få skatteåterbäringen 2016 innan midsommar krävs bland annat att deklarationen är inlämnad elektroniskt senast den 2:a maj och att man anmält bankkonto. Man får inte ha sökt anstånd med att lämna deklarationen, deklarationen får heller inte bli utvald för skatteverkets granskning som inte hinner bli avslutad i tid.

Deklarerat på papper

Har du deklarerat på papper eller inte anmält bankkontot kommer skatteåterbäringen istället vecka 32, den 3:e till 9:e augusti.

Företagare

Är du företagare och har deklarerat på papper eller inte anmält bankkonto kommer skatteåterbäring vecka 36, 31:a augusti till 6:e september.

Ej färdiggranskad deklaration

Dom deklarationer som skatteverket inte hunnit med att granskas färdigt fram till slutet av augusti kan räkna med att få sin skatteåterbäring vecka 49, den 30 november till 6:e december.

Tidigarelagd skatteåterbäring jämfört med 2015

Skatteverket har därmed höjt sin ambitionsnivå i år och tidigarelagt färdigställandet av inkomsttagares slutskattebesked. För 2015 fick till exempel företagare som lämnat sin inkomstdeklaration på papper sin skatteåterbäring först i december.

Källa: Skatteverket.se

© Copyright 2015-2016 Skattmasen.se.