Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/core.php on line 1

Info

Skattmasen drivs i projektform och är tänkt som en inspirationskälla till att göra rätt. Men tänk på att uppgifter kan vara felaktiga eller inaktuella. Kontrollera alltid en uppgift innan den används.

Om oss
Sekretesspolicy

Moms restaurangtjänster i kombination med andra tjänster
Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/index.php on line 10

Skattmasen har gått igenom ställningstagandet Restaurangtjänst i kombination med annan tjänst, mervärdesskatt, dels redogör vi för ställningstagandet, dels lämnas kompletterande kommentarer som förtydligar frågan: moms restaurangtjänster.

Ställningstagandet försöker tydliggöra momshanteringen avseende restaurangtjänster i kombination med andra tjänster. När man tillhandahåller flera olika tjänster med olika momssatser är det ofta svårt att avgöra om man ska dela upp tjänsterna (olika momssatser) eller om man ska slå ihop tjänsterna (en momssats). Eftersom kombinerade tjänster är ett komplicerat område är det positivt att skatteverket tar sig tid och tar fram detta ställningstagande.

Skattmasen antar att den stora frågan är om man vid exempelvis en show+middag ska dela upp tillhandahållandet och då endast betala 6% moms på showen och 12% för maten (samt 25% på alkohol, men där är det inte några gränsdragningsproblem), eller om hela tillhandahållandet ska beskattas med 12% moms (samt 25% på alkohol).

Huvudsaklighetsprincipen och delningsprincipen

Frågeställningen handlar om man ska använda sig av delningsprincipen eller huvudsaklighetsprincipen.

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit med flera avgöranden där de ibland gått på delningsprincipen och ibland efter huvudsaklighetsprincipen. Skattmasen uppfattar det som så, att det saknas en röd tråd i hur man ska bedöma vilken princip som ska användas.

Huvudsaklighetsprincipen

Huvudsaklighetsprincipen innebär att man slår ihop tjänsterna och använder den momssats som avser den huvudsakliga tjänsten, och att de underordnade tjänsterna får samma momssats som den huvudsakliga.

Delningsprincipen

Delningsprincipen innebär att man delar upp tjänsterna var för sig och differentierar momssatserna utifrån vilken typ av tjänst som tillhandahålls.

Moms restaurangtjänster

Skatteverket gör flertalet bedömningar i ställningstagandet avseende moms på restaurangtjänster tillsammans med andra tjänster. Man skiljer på om det går att köpa de olika delarna separat och vad genomsnittsinkomsten efterfrågar.

1. Om serveringen sker på ett transportmedel (främst båtar avses) med samma avångs- och ankomstplats jämställs transportmedlet som en serveringslokal vilket innebär att transporten är underordnad restaurangtjänsten. Huvudsaklighetsprincipen innebär att man lägger 12% moms på tillhandahållandet. Skattmasen tänker sig en räkbåt där man lägger ut från kaj, äter en god buffe, och lägger an vid samma kaj igen.

2. Om serveringen sker på ett transportmedel med olika avgångs- och ankomstplatser anses persontransporten ha ett självständigt värde vilket innebär att tillhandahållandet ska delas upp utifrån skälig grund. Delningsprincipen innebär att man lägger 6% moms på transporten och 12% moms på restaurangtjänsten. Skattmasen tänker sig att det kan hända om man åker på en kryssningen där mat ingår.

3. Om servering sker med underhållningen kan följande situationer uppkomma:
3.1 Man är tvungen att köpa både restaurangtjänsten och underhållningen tillsammans, det går alltså inte att enbart att köpa underhållningen separat, då är;
3.1.1 Underhållningen underordnad restaurangtjänsten. Huvudsaklighetsprincipen innebär att man lägger 12% moms på tillhandahållandet. Skattmasen tänker sig ett julbord med stand up, musikframträdande mellan serveringar i en trerättersmiddag etc.
3.1.2 Men om underhållningen är det som den genomsnittliga gästen efterfrågar ska dock restaurangtjänsten vara underordnad underhållningstjänsten. Huvudsaklighetsprincipen innebär då att man lägger 6% moms på tillhandahållandet. Skattmasen tänker sig en lättare pausvickningen i en teaterföreställning.
3.2 Om det går att köpa dom två delarna separat, restaurangtjänsten och underhållningen, då är;
3.2.1 Underhållningen underordnad restaurangtjänsten om genomsnittliga gästen inte efterfrågar underhållningen i sig. Underhållningen bör då bestå i ett ringa värde i förhållande till restaurangtjänsten. Huvudsaklighetsprincipen innebär att man lägger 12% moms på tillhandahållandet. Skattmasen tänker sig att det kan vara fråga om en trubadur, lokal artist, etc vid en middagsservering.
3.2.2 Om det är underhållningen som efterfrågas av den genomsnittliga gästen, exempelvis en krogshow, dans eller liknande, och underhållningen utgör mer än ett ringa värde, så ska tillhandahållandena utifrån en skälig grund delas upp enligt delningsprincipen.
3.2.3 Om den genomsnittliga kunden uppfattar tillhandahållandet som två lika stora självständiga delar så ska tillhandahållandet delas upp enligt delningsprincipen. Det kan exempelvis vara en trerätters middag med show.
3.2.4 Men om underhållningen sker i ett senare skede (exempelvis dans, disco) och där tidigare restauranggäster inte behöver erlägga entré för att få tillgång till underhållningen anses tillträdet inte ske mot ersättning. Skattmasen tror att denna företeelse inte är alltför ovanligt, att entrén inte sker mot ersättningen stämmer nog också bra överens med gästens uppfattning.

Skattmasen förstår resonemanget med genomsnittskonsumenten, men samtidigt är det inte ett praktiskt förhållningssätt och lämnar mycket tolknings- och argumenteringsutrymme. Ska man till exempel genomföra en enkätundersökningen i samband med tillställningen? Förhoppningen hade ändå varit att skatteverket på ett ännu tydligare skulle redogjort hur frågorna praktiskt ska hanteras.

Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/meta-front.php on line 1
Kontrolluppgifter 2016, KU10 – Löneuppgifter
Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/index.php on line 10

Senast 31-januari 2017 ska årets kontrolluppgifter 2016 vara inlämnad till skatteverket.

Kontrolluppgifter 2016

Inlämningen sker via skatteverkets e-tjänst för att lämna kontrolluppgifter alternativt via skatteverkets e-tjänst för filöverföring.

KU10 – Löneuppgifter

Den vanligaste kontrolluppgiften torde vara kontrolluppgifter från arbetsgivare avseende löneuppgifter, KU10.

Man ska till skatteverket ange personnummer, bruttolön, förmåner, avdragen skatt, anställningstid osv.

Skattmasen drar slutsatsen att dom vanligaste uppgifterna utöver ovan uppräknade är kryssrutan om den skattskyldige är delägare i fåmansföretag samt om traktamenten utbetalats. Tänk på att även få dessa uppgifter rätt!

E-tjänst Lämna kontrolluppgift

Via skatteverkets e-tjänst för att rapportera in kontrolluppgifter så rapporterar man både in kontrolluppgiften samt skriver ut löntagarens kontrolluppgift så att den kan lämnas till den skattskyldige. Smidigt! Det ska noteras att e-tjänsten är till för ett mindre antal kontrolluppgifter. Skattmasen är av uppfattningen att om man har mer än 20 kontrolluppgifter bör man använda ett löneprogram eller liknande för en automatiserad inlämning av uppgifterna. Även om det är möjligt att lämna in fler kontrolluppgifter än så via e-tjänsten så är det inte rationellt.

E-tjänst Filöverföring

Från ett löneprogram eller ett redovisningsprogram så kan man skapa en fil med kontrolluppgifter som sedan skickas in via skatteverkets e-tjänst för filöverföring.

Viktigt att tänka på

Kontrollera så att sammanställda och inlämnande kontrolluppgifter stämmer överens mot det som deklarerats i arbetsgivardeklarationen. Om uppgifterna inte stämmer överens måste det utredas vad som är fel. Antingen innehåller sammanställda kontrolluppgifter någon felaktighet eller så är någon/några arbetsgivardeklarationer felaktig och behöver rättas omgående! Skatteverket gör nämligen själv denna kontroll, och om det är skatteverket som upptäcker felet och det beror på en felaktigt inlämnad arbetsgivardeklaration kan skatteverket ta ut skattetillägg om företaget redovisat och betalt för lite skatt.

Förseningsavgift

Det finns inga förseningsavgifter avseende uteblivna kontrolluppgifter. Men det finns ändå en skyldighet att kontrolluppgifterna lämnas in i tid.

Källa: skatteverket.se

Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/meta-front.php on line 1
Skattetillägg förbjudet lån
Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/index.php on line 10

Skattmasen har gått igenom skatteverkets ställningstagande: Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse.

Förbjudet lån

Hantering av ett så kallat ”Förbjudet lån” är en ofta återkommande frågeställning. Ofta har en aktieägare lånat pengar av bolaget, ibland av misstag och ibland medvetet. Även om lånet är för en kortare tid så klassificeras det ändå som ett förbjudet lån vilket då får skattekonsekvenser. Ett förbjudet lån beskattas som en löneutbetalning vilket kan bli mycket kostsamt. Beskattning inklusive skattetillägg på ett förbjudet lån uppgående till 1.000.000 kronor kan mycket väl totalt uppgå till 800.000 kronor (1.000.000 x 57% + skattetillägg 40%), även om lånet bara varit exempelvis en månad.

Skattetillägg förbjudet lån

Skatteverket har redogjort för deras syn på hur de ska debitera skattetillägg vid ett förbjudet lån, i det fall en revisor skickat in en oren revisionsberättelse till skatteverket och den innehåller uppgifter om att det funnits ett förbjudet lån i aktiebolaget.

Om den orena revisionsberättelsen endast innehåller uppgifter om att det funnits ett förbjudet lån och att det är exempelvis en aktieägare, så innebär det inte grund för att sätta ned skattetillägget. Detta förhållningssätt grundar sig i att skatteverket då inte utan utredning kan kontakta den som upptaget det förbjudna lånet, utan måste först utreda vem som upptaget lånet. Skatteverket beskriver även att den vanligaste skrivningen i en oren revisionsberättelse är att inte specifikt namnge den som uppburit det förbjudna lånet, och det kan Skattmasen även vitsorda.

Om den orena revisionsberättelsen mot förmodan skulle innehålla uppgifter om vem som uppburit lånet så anser skatteverket att skattetillägget ska sättas ned med tre fjärdedelar. Att skattetillägget inte sätts ned helt motiveras med att det funnits en risk för skatteundandragande. Här anser Skattmasen att skatteverket är väl restriktiv i sin tolkning och Skattmasen hade gärna sett att skatteverket då skulle sätta ned skattetillägget helt.

Det återstår att se om revisorerna efter detta ställningstagande, oftare i en oren revisionsberättelse namnger den som uppburit ett förbjudet lån, för att denna ska få ett lägre skattetillägg.

Källa: skatteverket.se

Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/meta-front.php on line 1
3:12 Utredning, Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag
Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/index.php on line 10

2016-11-03 presenterades regeringens beslutade 3:12 utredning där justitierådet Christer Silfverberg varit förordnad som särskild utredare. Utredningen är omfattande på 517 sidor. Skattmasen sammanfattar här vad vi anser vara dom mest väsentliga delarna från utredningen.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår att reglerna ska träda ikraft från den 1 januari 2018.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet för 2016 uppgår till 59.300 kronor.

Höjd skatt

Utredningen föreslår höjd skatt från dagens 20% till 25%, då det skiljer väl mycket mellan skatt på arbetsinkomster och skatt på kapitalinkomsten avseende kvalificerade andelar.

Utredningen motiverar just 25%-nivån med att man idag i vissa fall kan sänka skatten på onoterade andelar från 25% till 20% om man äger de onoterade andelar i ett fåmansaktiebolag. Genom att harmonisera skattesatserna till den högre nivån på 25% kommer man ifrån möjligheten till denna skatteplanering.

Huvudregeln/Lönesummeregeln

Inga förändringar föreslås i det kapitalbaserade utrymmet.

Däremot förslås förändringar i löneunderlagsberäkningen. Till att börja med så individualiseras beräkningen, det vill säga att man först och främst tar sin ägarandel av löneunderlaget. Därefter beräknas utrymmet utifrån en trappa:

  • 10% av ägarandelens löneunderlag upp till 8 inkomstbasbelopp (2016: 0 – 474.400)
  • 25% av ägarandelens löneunderlag upp till 60 inkomstbasbelopp (2016: 474.401 – 3.558.000)
  • 50% av ägarandelens löneunderlag som överstiger 60 inkomstbasbelopp (2016: 3.558.001 – ∞)

För närstående ska löneunderlaget dock inte individualiseras utan räknas gemensamt.

Förslaget motiveras bland annat med att man vill minska möjligheten till kapitalbeskattad inkomstomvandling.

Löneuttagskrav

För att kunna nyttja lönesummeregeln krävs ett visst löneuttag. Gränsen höjs ifrån dagens 6 inkomstbasbelopp (2016: 355.800 kr) + 5% av lönesumman till 8 inkomstbasbelopp (2016: 474.400 kr) + 5% av delägarens/närståendes löneunderlag. Taket om löneuttagskrav höjs från 9,6 inkomstbasbelopp (2016: 569.280 kr) till 15 inkomstbasbelopp (2016: 889.500 kr).

Höjningar i löneuttagskravet motiveras bland annat med att löneuttagskravet får ökad betydelse vid inkomstomvandling till kapitalbeskattad inkomst.

Förenklingsregeln/Schablonregeln

Utredningen föreslår att schablonregeln ska räknas upp med 1,75 inkomstbasbelopp (2016: 101.675 kr) mot tidigare 2,75 inkomstbasbelopp (159.775 kr).

En sänkning av schablonbeloppet motiveras bland annat med att man vill sänka incitamentet för höginkomsttagare att omvandla progressivt beskattad arbetsinkomst till kapitalbeskattad inkomst.

Begränsningar vi användande av schablonregeln

Utredningen föreslår att om man äger andelar i flera bolag och använder sig av förenklingsregeln/schablonregeln i något av bolagen får man inte räkna upp sparat utdelningsutrymme i något annat bolag. Således måste man alltså använda sig av huvudregeln i alla ägda bolag eller förenklingsregeln i endast ett bolag.

Förslaget motiveras med att man vill begränsa möjligheten att kunna använda sig av huvudregeln och sedan bilda ytterligare ett bolag och där nyttja schablonregeln.

Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/meta-front.php on line 1
Kattrumpa Stopplagstiftning
Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/index.php on line 10

Beskattning av så kallad Kattrumpa är på väg att ändras, vilket i så fall sker direkt från och med 2016-10-28 genom en så kallad stopplagstifning. Regeringen har idag lämnat över en skrivelse till Riksdagen om förslag till ändring vid överlåtelser av fastigheter till juridiska personer.

Kattrumpa

Benämningen kattrumpa beskriver hur en fastighet brukar paketeras i ett aktiebolag. En koncern bildas med ett moder- dotterbolag. Sedan säljs fastigheten från en fysisk person till dotterbolaget till underpris, betalningen sker genom övertagande av banklån och resterande del mot revers. Därefter säljs dotterbolaget till en extern köpare. Huvudingrediensen är att försäljningen från den fysiska personen ska klassificeras som gåva. Det finns tre grundförutsättningar för att klassificera transaktionen som en gåva:

1. Försäljningen sker under taxeringsvärdet, om marknadsvärdet är lägre än taxeringsvärdet måste försäljningen dock ske under marknadsvärdet
2. Övertagande av banklån får inte överstiga taxeringsvärdet då övertagande av banklån ses som vederlag
3. Det köpande bolaget ägs till maximalt 60% av tidigare fastighetsägare och minst 40% av närstående

Genom att försäljningen klassificeras som gåva blir vederlaget som erläggs (värdet mellan befintliga banklån och taxeringsvärdet) skattefritt för säljaren.

Upplägget kattrumpa har varit helt lagligt och dessutom bekräftats i högsta förvaltningsdomstolen så sent som 2015.

Skattmasens uppfattning är att upplägget uteslutande, eller så gott som uteslutande, använts i skatteplaneringssyfte. Gåvoavsikten genom att en närstående står på 40% av aktiebolaget torde i många fall varit fingerat. Förslaget tar dock inte alls sikte på de som verkligen nyttjat regelverket för ett generationsskifte.

Avyttring under taxeringsvärdet innebär inte längre att det alltid är gåva

Regeringens förslag är att en fastighetsöverlåtelse till en juridisk person eller svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger näringsfastighetens skattemässiga värde, eller en privatbostads omkostnadsbelopp, ska anses vara avyttrad.

Skillnaden mot tidigare är gränsvärdet, tidigare taxeringsvärdet, nu skattemässiga värdet/omkostnadsbeloppet.

Kattrumpa stopplagstiftning

Regering anser vidare att denna aviserade förändring ska gälla från och med idag, 2016-08-28, det är alltså en så kalla stopplagstiftning. Stopplagstiftningen fungerar retroaktivt, om detta förslag beslutas i riksdagen gäller det från idag.

Skattebortfall

Skattebortfallet på grund av kattrumpans existens har skatteverket beräknat för 2011 till 495 miljoner kronor. Efter att skatteuppläggets laglighet bekräftats av högsta förvaltningsdomstolen under 2015 har frekvensen av upplägget ökat.

Varför har det tagit så länge?

Skattmasen är nog snarare förvånad över att kattrumpan funnits så pass länge, än över stopplagstiftningens införande.

Källa: regeringen.se

Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/meta-front.php on line 1
Rotavdrag reparation Värmepump
Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/index.php on line 10

Skattmasen har gått igenom skatteverkets ställningstagande: Skattereduktion för rotarbete – reparation av maskiner nödvändiga för bostadens funktion.

Rotavdrag reparation värmepump

Ställningstagandet gäller om man får ROT-avdrag för exempelvis reparation av en värmepump (bergvärmepump och luftvärmepump), annan typ av värmepanna, vattenpump, med mera. Skatteverket meddelar att man får ROT-avdrag vid reparation av fastighetens grundläggande funktion för värme och vatten.

Det vill säga, man får rotavdrag för reparation av värmepump, vattenpump med mera.

Ej ROT-avdrag för service

Det är en stor skillnad på reparation och service då man avseende regelbunden (service sker flera gånger under inventariernas livslängd) service inte får ROT-avdrag.

Skattmasens tolkning

Skattmasen drar slutsatsen att om man byter ut en bergvärmepumps kompressor så är det en reparation som man får ROT-avdrag för. Men om man låter rengöra och byta ut ett filter i samma värmepump så är det inte något man får ROT-avdrag för eftersom det är en regelbunden åtgärd som behöver utföras.

Ej ROT-avdrag för reparation av diskmaskin och tvättmaskin

Man får ej reparation av diskmaskin och tvättmaskin eftersom det är en inventarie som inte är nödvändig för fastighetens försörjning av värme eller vatten.

ROT-avdrag

ROT-avdrag står för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad. Rotavdraget är 30% av arbetskostnaden och max 50 000 kronor per person och år, maxbeloppet räknas även ihop med Rutavdraget.

Källa: skatteverket.se

Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/meta-front.php on line 1
Avdrag för arbetsrum – enskild firma
Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/index.php on line 10

En vanligt förekommande frågeställning är om man som företagare får göra avdrag för arbetsrum i hemmet. Skattmasen reder här ut begreppen om du bedriver verksamheten som enskild firma.

Vilka avdrag för arbetsrum kan man göra?

För den som driver enskild näringsverksamhet finns det två olika typer av avdrag i verksamheten avseende arbetsrum. Det finns möjlighet till ett schablonavdrag, eller om man har en särskild inrättad del i bostaden, möjlighet till ett skäligt avdrag.

Arbetsrum – schablonavdrag

Schablonavdraget bedömer skattmasen vara det mest frekventa avdraget. Avdraget uppgår till 4.000 kronor om året för ett hyresboende, och 2.000 kronor per år om man äger sitt boende. För att få göra schablonavdraget krävs att man arbetar minst 800 timmar per år från bostaden och det behöver även vara motiverat att arbeta hemifrån. Har firman en annan lokal är det betydligt svårare att hävda att det är motiverat att arbeta hemifrån. 800 timmars arbete motsvarar ungefär 3,5 timmars arbete per dag vid normala 230 arbetsdagar per år, det torde innebära att det är svårt att göra schablonavdraget om verksamheten endast utgör en mindre sidosyssla. Om det är sin egen fastighet eller den tillhör sin make/maka så är istället avdraget 2.000 kr. När man använder sig av schablonavdraget får man ej göra avdrag för till exempel värme, ström, vatten, förslitning, med mera eftersom det ingår i schablonbeloppet.

Arbetsrum – en särskild inrättad del

Om man har en särskild inrättad del i hemmet så får man göra avdrag för skäliga kostnader. Skäliga kostnader anses bland annat vara kostnad för verklig förslitning, värme, ström, vatten, ventilation, och andel av hyran om det är en hyresrätt/bostadsrätt. Man får däremot inte göra avdrag för räntekostnader kopplade till boendet i näringsverksamheten. Det kan många gånger vara svårt att dela upp bostaden så att det just blir en särskild inrättad del.

Källa: skatteverket.se

Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/meta-front.php on line 1
Deklaration bostadsrättsförsäljning – blankett K6
Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/index.php on line 10

Har du sålt din bostadsrätt under 2015 och ska lämna in deklarationen för bostadsrättsförsäljningen, här kommer några konkreta råd inför ifyllande av blankett K6 – Försäljning av bostadsrätt.

Deklaration bostadsrättsförsäljning, blankett K6

Till att börja med måste man på samma sätt som med en fastighet bestämma om försäljningen ska deklareras på blankett K5 (Bostadsrätt) eller på blankett K7 (näringsfastighet). Men det fördjupar vi oss inte i här, utan vi förutsätter här att du ska deklarera ett bostadsrätt på en K6 blankett.

Allmänna uppgifter, blankett K6

Till att börja med fyller man i lite allmänna uppgifter såsom bostadsrättsföreningens namn, lägenhetens beteckning, försäljningsdatum enligt köpekontrakt, inköpsdatum enligt köpekontrakt med mera. Att fylla i dessa uppgifter torde dock inte vara något större problem.

Beräkning av vinst eller förlust, blankett K6

1. Försäljningspriset är oftast relativt enkelt, det står i köpekontraktet.
2. Försäljningsutgifter består oftast ett mäklararvode, och däri brukar det mesta av försäljningskostnaderna ingå. Men om man sålt bostadsrätten i egen regi så kan försäljningsutgifter bestå i tidningsannonser, fotografering och jurist för avtalsskrivning.
3. Inköpspriset består i det man köpt bostadsrätten för. Inköpspriset kan ibland vara svårt att få fram, till exempel om man ärvt bostadsrätten i kombination med att inköpet skedde för väldigt länge sedan.
4. Avdrag för förbättringsutgift, grundförbättring, till exempel ny, till eller ombyggnad.
5. Avdrag för förbättringsutgift, förbättrande reparationer och underhåll.
6. Avdrag för kapitaltillskott till bostadsrättsföreningen.
7. Sedan justering för bostadsrättens inre reparationsfond, vid försäljning jämfört med förvärvet.
8. Fördelning till eventuellt andra delägare sker.
9. Återföring av uppskovsbelopp ifrån tidigare hus- eller bostadsrätts försäljningar ska ske.
10. Avdrag för eventuellt uppskovsbelopp görs.
11. Sedan kvarstår vinst eller förlust på bostadsrätts affären som ska beskattas.

Effektiv skattesats om 22%

På vinsten utgår en effektiv skatt om 22%. Om det uppstår en kapitalförlust är endast 50% av förlusten avdragsgill, en förlust inkomstslaget kapital upp till 100.000 kronor innebär en skattereduktion om 30%, en förlust över 100000 kronor innebär en skattereduktion om 21%.

Warning: in_array() expects parameter 2 to be array, null given in /storage/content/76/142176/skattmasen.se/public_html/wp-content/themes/Adsense Pro Ultimate 2.0/meta-front.php on line 1

Populärt

Deklaration 2016
Brytpunkt 2016
Traktamente 2016

© Copyright 2015-2016 Skattmasen.se.